Månadens profil: Louise Holmer

Faunapassage, sisa och eolsharpa. Det är några av Louise Holmers favoritord. Som språkvetare inriktad på lexikologi och lexikografi arbetar hon med att utveckla Svenska Akademiens ordlista och Svensk ordbok. Ett arbete som inte vore möjligt utan språkteknologi.

Vad gör du på jobbet?

– Tillsammans med lexikografer och språkteknologer arbetar jag med samtidsordböckerna Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och Svensk ordbok, SO, som finansieras av Svenska Akademien.

Berätta om arbetet med SAOL!

– Just nu går vi igenom tänkbara nyordskandidater. Vi jämför de ord som finns i SAOL med tidningstexter från 2010 och framåt som vi får tillgång till genom ett samarbete mellan Språkbanken Text och KB-labb. Det är ett enormt material som är möjligt att hantera med hjälp av språkteknologiska metoder och verktyg. De ord vi hittar i tidningstexterna men inte i ordlistan kanske är nya ord som ska läggas in? Utgångspunkten är att orden bör vara etablerade och tillhöra allmänspråket. Några exempel på ord som är på väg in i SAOL är mockumentär, powerwalk, salciccia och skyddsperson. Vi får också ofta förslag på nya ord från allmänheten.

När orden är valda är det dags att ta fram information om stavning, böjning, ordbildning, synonymer samt exempel på hur ordet används. I forskargruppen har vi olika forskningsområden; till exempel semantik och fackspråk. Jag själv har jobbat mycket med nyord. Vi hjälps åt att granska beskrivningarna av orden flera gånger för att minimera risken för fel.

Med hjälp av språkteknologiska verktyg kan vi också se vilka ord som finns i ordlistan men inte i tidningstexterna. De kanske ska strykas? Några ord som är på väg ut ur SAOL är furnissör, illavulen, mammonism och punschpatriotism. Inom projektet satsar vi även på vissa specialområden som kontroversiella ord, samhällsord m.m

Hur går arbetet med Svensk ordbok till?

– Vi utvecklar SO på samma sätt som SAOL genom att hitta moderna ord i bland annat Språkbanken Texts material. I SO är däremot arbetet med beskrivningar mer omfattande. Här kompletteras ordet med uppgifter om betydelse och etymologi och konstruktionsuppgifter, till exempel nyfiken på något. Vi ger också ganska många språkprov och exempel på idiom som nyfiken i en strut, samt beskrivningar av uttal med hjälp av inlästa ljudfiler.

Vad händer framöver?

– 2024 firar SAOL 150 år! Och i slutet av 2025 kommer den 15:e upplagan av SAOL, en tryckt bok samt flera appar. Inför 2025 kommer också en uppdatering av SO och hela ordboksportalen svenska.se.

Vad driver dig?

–Jag är väldigt språkintresserad och särskilt road av ord: gamla, nya och udda användningar av ord. Vidare gillar jag avledningar, eftersom avledningar var mitt avhandlingsområde. Särskilt gillar jag oväntade avledningar, framför allt det som kallas verbalsubstantiv. Vanliga sådana är ett skrivande eller ett rännande, men ibland finns det kreativa varianter som till exempel hemmafruande och ejderpoande. Det är intressant att lyssna efter vilken typ av avledningar folk väljer och fundera över vad det beror på. Jag har också många egna favoritord. Faunapassage, till exempel. Fågellätet sisa. Och ordet eolsharpa, ett poetiskt ord i äldre svensk poesi. Många vackra litterära äldre ord lever farligt i den moderna ordlistan, men inga ord försvinner. De finns kvar i tidigare upplagor av SAOL.

Louise Holmer

Louise Holmer, språkvetare vid Språkbanken Text. Foto: Staffan Melin.

Publicerad den

Uppdaterad den

Språkbanken Text
Språkteknologi