Månadens profil: Johan Frid

Går det att mäta tungans rörelse medan man talar? Och vilka ord tittar man egentligen på när man skriver? Det är några frågor som Johan Frid, forskare vid Lunds universitets Humanistlaboratorium, arbetar med. I oktober tar han emot Steven Krauwer-priset på Clarin-konferensen i Leuven.

Vad gör du på jobbet?

– Jag brukar säga att jag jobbar med fyra saker. Jag är koordinator och expert i infrastrukturen Swe-Clarin där jag hjälper forskare att implementera och köra verktyg för att analysera språkliga data. Jag är även ansvarig för vårt K-center, som är en del av Clarins infrastruktur.

På Humanistlaboratoriet arbetar jag med en artikulograf, en slags ”tung-gps” som med hjälp av sensorer registrerar tungans rörelser medan man talar. Det är svårt att filma, men med elektromagnetisk artikulografi (EMA) är det möjligt. Det ger viktig information för forskningen om talproduktion, alltså hur vi gör när vi pratar.

Jag är också systemansvarig för Humanistlaboratoriets arkiv som lagrar bilder, ljud, video och textdata. Den största samlingen, The Repository and Workspace for Austroasiatic Intangible Heritage, RWAAI, dokumenterar språk och kulturer i Sydostasien och Indien. RWAAI är i sin tur kopplad till Clarins VLO, Virtual Language Observatory, som ger möjlighet att utforska språkliga resurser, tjänster och verktyg inom bland annat CLARIN.

Vidare utvecklar jag program som Scriptlog. Med Scriptlog kan man logga allt som händer medan man skriver ett dokument; redigeringar, markeringar 'flytt' runt i texten och så vidare. Allt loggas med tidsstämplar, så vi kan även se pauser i skrivandet och om det finns ord där skribenten behöver tänka extra mycket. Vi studerar alltså vad som sker i själva skrivprocessen och kan då se saker som inte syns i den färdiga texten. Många skolor är intresserade av det, så vi har precis släppt en webbversion.

Vad jobbar du med just nu?

– I ett projekt kopplar vi ihop Scriptlog med ögonrörelsemätning. Vilket ord tittar man på när man skriver? Tittar man där man befinner sig eller någon annanstans? Projektet syftar till att förstå de kognitiva processer som ligger till grund för produktion av skriven text, något som till exempel kan bidra till forskningen om dyslexi.

Jag samarbetar också med neurolingvister som vill veta hur hjärnan aktiveras av språk. Jag tar fram statistik över hur frekventa olika ord och stavelser är i talspråket. Detta använder neurolingvisterna med sina mätningar, till exempel för att se hur olika delar av hjärnan samspelar, vilket leder till mer kunskap om språkinlärning och språkutveckling.

Vad händer framöver?

– I oktober deltar jag i en workshop som Humanistlaboratoriet arrangerar inom Huminfra där vi ska prata om experimentella metoder inom labbet och visa upp utrustning för ögonrörelsemätning, EEG-utrustning och program för videoannotering till exempel.

Jag ser också fram emot Clarin-konferensen i Leuven där olika K-center träffas på plats för första gången. Då får jag även ta emot Steven Krauwer-priset för min forskning och mitt arbete med Swe-Clarin. Det ska bli kul!