Vad är syftet med projektet?
– Vi vill förstå hur begreppet terrorism har förskjutits och hur synen på terrorism har vuxit fram i Sverige. Under till exempel 1960-talet användes begreppet om väpnade uppror i andra delar av världen, men bilden förändrades när gisslantagningar, flygkapningar och bombdåd började uppfattas som ett nytt slags hot. I början av 1970-talet drabbades även Sverige av uppmärksammade attentat, som flygkapningen på Bulltofta 1972 och ockupationen av västtyska ambassaden 1975. Samtidigt fanns en stark föreställning om Sverige som ett fredligt och tryggt land. Den spänningen är särskilt intressant för oss.
Vad händer just nu?
– Vi kartlägger bevarade tv-sändningar om terrorism från perioden 1968–1987. Vi samarbetar med KB-labb och använder material från Svensk mediedatabas och Sveriges Radios arkiv. Eftersom pliktleverans infördes först i slutet av 1970-talet är materialet från 1970-talet fragmentariskt, medan det finns betydligt mer från 1980-talet. Vi undersöker nyhetssändningar som Aktuellt och Rapport, men också debattprogram och dokumentärer. Vi har även tillgång till en del råmaterial – klipp, arbetsmaterial och ljudupptagningar från presskonferenser, till exempel.
Vilka digitala metoder använder ni?
– Med taligenkänning kan vi omvandla tal till text och söka efter ord som har med terrorism att göra. Vi använder också bild- och ljudigenkänning för att undersöka hur terrorism gestaltades. Vi vill bland annat identifiera återkommande mönster i bild och ljud. Hur såg bilderna av terrorism ut? Vilka miljöer, personer och situationer visades? Rörliga bilder och ljud är centrala för vår forskning eftersom tv hade en så viktig roll under den här perioden.
Vilka utmaningar finns?
– En utmaning är att hitta strategier för att navigera i de omfattande materialmängderna från 1980-talet. En annan är att fånga in den språkliga komplexiteten. Enkla sökningar på ”terrorism ”riskerar att missa inslag där andra ord används, till exempel terrorattentat eller stadsgerilla. För att få ett bra forskningsresultat behöver vi vara kreativa och kombinera datadrivna analyser med vår historiska expertis.
Vad händer framöver?
– Nästa steg efter kartläggningen av det mer fragmentariska materialet från 1970-talet är att välja ut ett år från 1980-talet och undersöka vilka träffar våra sökningar ger. Utifrån det ska vi göra en fallstudie och utveckla metoder för att hantera de stora mängderna av relevanta tv-sändningar och hur vi navigerar i dem på ett meningsfullt sätt. Materialet ser aldrig ut som man föreställt sig, det är det som är så intressant med forskning.
Vad tycker du är särskilt intressant?
– Terrorism är ett laddat begrepp som kan betyda olika saker i olika sammanhang. I Sverige har terrorism ofta framställts som något främmande, ett hot utifrån. Genom att undersöka hur tv skildrade terrorism kan vi också få syn på föreställningar om det svenska samhället och vår egen självbild.
Om projektet
Lägg ut! Lägg ut! – Terrorismens audiovisuella mediering i svensk television 1968–1987 är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som förenar terrorismhistoria, tv- och mediehistoria samt digital humaniora. Projektet pågår 2026–2030 och är finansierat av Vetenskapsrådet.
Projektets titel syftar på tv-journalisten Bo Holmströms uppmärksammade rapportering från ockupationen av den västtyska ambassaden i Stockholm 1975, då han ropade ”Lägg ut! Lägg ut!” efter en explosion.
Deltagare: Daniel Brodén, docent i filmvetenskap, Mats Fridlund, docent i digital historia och Johan Malmstedt, postdoc inom digital humaniora, som alla tre arbetar vid GRIDH vid Göteborgs universitet.
GRIDH är en forskningsinfrastruktur för digital humaniora vid Göteborgs universitet och en nod i Språkbanken CLARIN.