Begrepp för hållbar utveckling görs tillgängliga i Eurotermbank

Vad innebär egentligen termer som koldioxidneutralitet och biologisk mångfald ? Isof har startat Hållbarhetstermgruppen vars syfte är att tydliggöra termer och begrepp inom området hållbar utveckling. Nationella språkbanken gör termlistan tillgänglig även i Europa med hjälp av Eurotermbank.

Hållbarhetstermgruppens ambition är att lyfta fram och förklara svåra begrepp som används inom ämnesområdet hållbar utveckling, och att ge rekommendationer om svenska benämningar. Arbetet startade med ett konstaterande från Statskontoret: Myndigheter behöver arbeta mer för att bidra till FN:s hållbarhetsmål och utgå från sitt eget kompetens- och verksamhetsområde.

– Frågor om klimat, miljö och omställning rör många gånger komplexa företeelser som är svåra att förstå. Språket är en av de bästa resurserna vi har för att förstå det som inte går att se eller ta på. Därför hoppas vi att Hållbarhetstermgruppens arbete kan göra samtalen om hållbar utveckling tillgängliga för fler, säger Karin Webjörn, språkvårdare i fackspråk och terminologi på Isof.

Gruppen som startade hösten 2021 består dels av språklig expertis med särskild tonvikt på terminologisk arbetsmetod, dels av fackexpertis i form av ett tiotal representanter från klimat- och miljöforskningen, myndigheter, medier och intresseorganisationer. I gruppen ingår också en facköversättare. Alla bidrar med sin speciella kompetens för att gruppens rekommendationer ska bli så korrekta och begripliga som möjligt.

Viktigt att problematisera begreppen

Sedan starten har Hållbarhetstermgruppen tagit sig an tio termer och begrepp, exempelvis resiliens, tippningspunkt och väderattribution. Tillsammans tydliggör termgruppen begreppen och de beskrivs i poster med svensk och engelsk term, eventuella synonymer, definition och exempel. Posten ska kunna ge svar på: Vad står termen för? Hur används den? Och hur skiljer begreppet sig från andra liknande begrepp?

Många termer kommer in i det svenska språkbruket i engelsk form men behöver kunna hanteras på svenska. Hur skrivs exempelvis decarbonization på svenska? Vissa begrepp är nya och det gör det möjligt att etablera en svensk term redan från början. Utgångspunkten är att en term ska vara genomsynlig, det vill säga att man utifrån hur termen ytspråkligt ser ut, ska kunna få ett hum om vad den står för. En annan viktig del i arbetet är att problematisera begreppen.

– Området hållbarhet är laddat och väldigt komplext. Vi har alla en sorts gemensam uppfattning om att vi ska nå en hållbar utveckling. Men det är betydligt svårare att vara ense om hur det ska går till i praktiken. Signalord som grön, hållbar och klimatsmart används friskt i marknadsföring för att berättiga ohållbar konsumtion och produktion. De är luddiga i sin betydelse och kan istället bidra till grönmålning. Vi vill picka hål på de orden, säger Karin Webjörn.

Nya begrepp på gång

Antalet termer är stort, och nya kommer hela tiden. Hittills har Hållbarhetstermgruppen koncentrerat sig på naturvetenskapliga begrepp. På tur nu står bland annat ekonomiska begrepp som cirkulär ekonomi och divestering.

Nationella språkbanken ser till att begreppen görs tillgängliga för forskning och utveckling i Sverige via Rikstermbanken och i Europa som öppen data i termdatabasen Eurotermbank. Syftet är att träna EU:s maskinöversättningssystem eTranslation och att bidra till utvecklingen av flerspråkiga digitala tjänster.